Grannens häck får inte skugga din trädgård, säger advokaten. I extrema fall råder han att lämna in en stämningsansökan

Min första rekommendation är: försök alltid att lösa eventuella tvister i godo först. Om det egentligen inte är nödvändigt, kontakta inte polisen, den statliga myndigheten eller behörig domstol. I de flesta fall leder detta bara till att dåliga grannrelationer eskalerar.

Om saken dock på grund av grannens agerandes allvar inte kan lösas utan statens ingripande rekommenderar jag att du först kontaktar en sakkunnig, helst en jurist, och rådgör med denne om nästa förfarande.

Detta gäller givetvis inte för det fall att grannen begår en handling som omedelbart ska undvikas, sådana tvister faller vanligtvis under brottsbalken. De flesta vanliga grannskapstvister faller dock under civilrättens område.

Naturen på granntvister varierar förståeligt beroende på föremålet för ägande. I praktiken är tvister mellan ägare av grannhus och deras tomter vanligare. Så låt oss titta på några av de specifika situationerna ur juridisk synvinkel.

Vem äger staketet mellan tomterna och vem ska sköta det?

Staketet är gemensamt, om inte till exempel någon av grannarna kan bevisa att han byggt staketet själv. Lagen ålägger dock i allmänhet inte markägare att inhägna sin mark. Det finns dock ett undantag.

Marken ska inhägnas om användningen av den oinhägnade marken stör grannarna eller inskränker deras rätt att använda sin mark, till exempel om boskap skulle ta sig in i grannmarken från en mark.

Enligt civillagen är båda ägarna av angränsande tomter skyldiga att upprätthålla ett gemensamt staket. Men om stängslet faller sönder är ägarna inte skyldiga att bygga om stängslet.

Lagen kräver återställande av stängslet endast om det inte skulle vara möjligt att särskilja markens gränser, och i ett sådant fall har varje granne rätt att kräva reparation eller restaurering av stängslet, naturligtvis kommer kostnaderna att stå för tillsammans med grannarna.

Hur är det med häckarna? Grannens är nästan fyra meter hög och skuggar vår trädgård. Kan jag be min granne att minska den (eller ta bort den)?

Häcken bör vara minst 1,5 meter från fastighetsgränsen. Om det ska vara högre än tre meter, alltså tre meter från fastighetsgränsen. I civillagen fastställs skyldigheten för markägare att avstå från allt som orsakar vatten, rök, avfall, damm, men också till exempel den skugga som en hög häck ofta kastar på grannmarken, i en omfattning som är oproportionerlig mot lokala förhållanden begränsa användningen av mark.

Hela situationen ska alltid bedömas efter specifika lokala förhållanden, det vill säga efter om de omgivande husen har häck, eller på vilken höjd. Finns det ingen överenskommelse med grannen, och trädet verkligen är så högt att du till exempel har skugga över hela trädgården, är det nödvändigt att kontakta berörd domstol i frågan, nämligen att väcka talan mot imisis.

Grenarna på min grannes äppelträd sträcker sig över min egendom, vilka rättigheter har jag?

Enligt civillagen tillhör frukter som faller på någon annans mark ägaren av den marken. Äpplen som faller på din fastighet är alltså dina, men det gäller även nedfallna löv. Men du har inte rätt att skörda frukter som ännu inte har fallit från överhängande grenar.

Du kan be en granne att klippa grenarna korta så att de inte inkräktar på din fastighet. Om de inte gör det kan du trimma grenarna från din fastighet själv. Din granne ska i princip bara ge dig tillträde till sin fastighet om du går med på att gå in för att trimma överhängande grenar.

Grannen stör hela tiden sin omgivning med hög musik, hur kan man försvara sig mot detta?

Om en uppgörelse i godo inte är möjlig – ett arrangemang för en rimlig sänkning av musiken, är det nödvändigt att kontakta polisen i en sådan situation, särskilt om den höga musiken varar mellan 22.00 och 06.00.

Den andra, och jag noterar att sista utvägen, är att vända sig till vederbörande domstol och väcka grannstämning mot immissioner (buller), gärna tillsammans med ett förslag om utfärdande av preliminärt föreläggande.

Naturligtvis ska påståendet i rättegången inte bara beskrivas, utan också styrkas med tillräcklig bevisning. Om bullret överskrider de hygieniska gränser som anges i lag är det alltid oproportionerligt buller och det finns en god chans att lyckas.

Det är dock givetvis nödvändigt att bevisa för domstolen att bullergränserna har överskridits, helst med ett expertutlåtande. I sin bedömning kommer domstolen att ta hänsyn till bullrets varaktighet (oavsett om det är en hel dag eller bara t.ex. två timmar om dagen), bullrets frekvenssammansättning (högimpulstoner är mer störande än buller med en konstant frekvens) och även tiden på dygnet.

Det kommer också att utvärderas om det är arbetsdagar eller helger. Men även om du lyckas i ett rättsfall vinner du inte. Om grannen fortsätter att överskrida de sanitära gränserna i lag även efter den slutliga domen är det nödvändigt att kontakta exekutor i ärendet, som ska se till att domstolsbeslutet verkställs.

Är söndagstillstånd som fastställts genom kommunal förordning rättsligt verkställbart?

Om en kommun genom dekret upprättar en så kallad söndagstyst på sitt territorium, är medborgarna skyldiga att iaktta det (dvs. att inte använda en gräsklippare eller en elektrisk eller bensinsåg eller annan bullrig utrustning etc.). Dess efterlevnad övervakas vanligtvis av kommun och polis och är naturligtvis verkställbar.

Denna lugna period gäller vanligtvis inte hela dagen, utan bara på morgon- och kvällstimmarna, t ex mellan 06.00 och 9.00 och från 15.00 till 22.00, så att invånarna i byn har en bestämd tid när de kan arbeta i trädgården.

Och slutligen ett problem som inte rör stugan eller stugan, utan som också är ett av grannskapsproblemen.

Grannen röker, både på balkongen och inne i huset, kan man göra något åt ​​det?

Om en granne röker i lokalerna till sin lägenhet och balkong finns det begränsade lösningar, i princip inga. Detta gäller dock inte rökning i gemensamma utrymmen i hus. I regel är det förbjudet i husordningen, vars överträdelse handläggs av bostadsrättsföreningen eller andelsägarföreningen.

Likaså om det är stök i husets gemensamma utrymmen bör husägaren (det gäller även andelslaget eller SVJ) agera omedelbart. Om det bevisligen är känt vem som förorenar de gemensamma utrymmena kan städningen av dessa ytor betalas till denna person, vilket åtminstone delvis kan kompensera för situationen.

Källa: Receptář magazine